Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt förhållningssätt

Det lågaffektiva förhållningsättet ingår som den standard som Socialstyrelsen rekommenderar för LSS-verksamheter. Arbetssättet har sitt ursprung i arbete riktat till personer med autismspektrumdiagnoser men har visat sig ha god effekt även i bemötande av personer som saknar diagnos.

I våra verksamheter möter vi ofta barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vi möter även barn och unga som saknar specifik diagnos men som har bekymmer med problemskapande beteende. Ett lågaffektivt bemötande och förhållningssätt har därför blivit en standard för bemötande inom våra verksamheter för barn och unga.

Utgångspunkt

Det lågaffektiva tankesättet tar utgångspunkt dels i affektteori och annan utvecklings- och neuropsykologi, dels i en etisk och filosofisk grundsyn. Dessa kan beskrivas på olika sätt. Bo Hejlskov Elven är den främsta företrädaren i Sverige. Han beskriver den filosofiska grundsynen som två centrala principer, ansvarsprincipen och kontrollprincipen, i kombination med hur vi ser på människan vi möter – vår människosyn:

• Ansvarsprincipen - den som tar ansvar kan påverka
• Kontrollprincipen - kontroll över sig själv för att lämna över till andra
• Vår syn på människan - människor som kan uppföra sig gör det

Lågaffektivt bemötande (LAB) har sin utgångspunkt i klientens/elevens/brukarens rätt att finnas till utifrån sina förutsättningar och omgivningens ansvar för att skapa förutsättningar för detta. Vi kan då minimera våld och självskada enbart genom ett ändrat arbetssätt. I en del utvärderingar har detta visat sig innebära minskad sjukskrivning i omsorgen och bättre utveckling för patient/klient/brukare.

Vill du utbilda dig?

Humana erbjuder externa utbildningar i lågaffektivt bemötande (LAB). Våra utbildare är utbildade i bland annat Studio III. Vi kan även koppla på implementeringsstöd och handledning i förhållningssättet.