"De sa att han inte skulle överleva natten."

En vanlig dag på jobbet för femton år sedan började Bernt känna sig olustig. Det blev ambulans till Karolinska innan allt blev svart. "Din man kommer inte att överleva natten" var beskedet till hans fru Britten. Idag lever de livet med personliga assistenter en stor del av dygnet.

Bernt tillsammans med Britten

Bernt överlevde stroken men allt blev annorlunda. Han undviker rullstol så mycket han kan men stöder sig tungt på sin käpp. Med god hjälp av sina assistenter. Hans dåliga syn gör att han inte ser ojämnheter eller rörelser i sin väg vilket gör att skogspromenader inte är att tänka på längre. Han kan inte läsa tidningen eller se på TV mer än korta stunder, allt bara rör sig och även ljud är jobbigt.
- Om du ska få mig till IKEA får du hota mig med pistol, säger han och ler.

Att vara självständig och få tid för sig själv var viktigt för Bernt, något som är i princip omöjligt idag. Britten är en av tre assistenter som finns vid hans sida en stor del av dygnet. Samtidigt är de förutsättningen för att över huvudtaget kunna ha ett drägligt liv. Varje dag när vädret och väglaget tillåter går han promenader med hunden och assistenterna är duktiga på att veta när de behövs nära och när de ska backa ett steg.
- Det är det bästa med en bra assistent, de ger stöd men på ett sätt så att jag ändå får känna mig självständig för en stund.

"Har hjärnan kvar"

Efter en månad på intensiven och 2,5 månad på rehabiliteringen fick han komma hem. Brittens svar på frågan hur det var att få hem Bernt kommer lika snabbt som överraskande.
- Det var jättejobbigt! Det var ju inte min man som jag alltid kunnat luta mig mot, istället fick jag hjälpa honom med allt. I efterhand har hon insett att även hon borde ha tackat ja till den hjälp som erbjöds. Istället för att vara så stolt borde hon ha tagit emot hjälp som erbjöds. Att anpassa sig till ett nytt liv är svårt och inte alla i omgivningen har hanterat det så bra.
- Många bekanta stack helt enkelt huvudet i sanden och undvek mig, säger Bernt. Till sist skrev jag en insändare i lokaltidningen där jag talade om att jag har hjärnan kvar.

Ett liv som fungerar

Femton år senare har de en vardag som fungerar helt okej. Det är tydligt att de trivs med varandra samtidigt som båda gör sina utflykter på egen hand för att få värdefull egentid. Även assistansen rullar bra. De har nu varit kunder hos Humana i fem år och är nöjda med det stöd, kunskap och hjälp de får från Humana.
- Vi träffade Ulrika Hanusek (idag kvalitetschef) och hon informerade tydligt om Humanas arbetssätt vilket direkt skapade en stor trygghet. Vi får välja assistenter själva, det är tryggt, och har fått hjälp att söka timmar så att vi idag även kan ha en fritid, det är toppen!

Kort om Bernt

Intressen: Hunden, skogen, tractorpulling (att stå i röken av diesel och metanol men framför allt att prata lite skit med de andra gubbarna som ser mig som person och inte bara till det yttre).
Kännetecken: En skön galghumor.
Har svårt för: När folk nonchalerar mig vilket jag upplever som att de bedömer att jag inte är tillräknelig.

Kontakta oss
Sök jobb här